...och 1967 föddes jag. Där började mitt liv.
Mitt löparliv borde börjat för 24 år sedan då läkaren sade till mig vid ett besök under min graviditet: "Du bör köpa dig ett par joggingskor och börja träna. En förlossning är tufft arbete och med din kondition kommer du få det svårt."
Han hade förstås rätt, då jag var både överviktig och rökte minst ett paket cigaretter om dagen. Köpte jag joggingskor? Jodå, och provade till och med springa med dem en gång eller två, men jag blev ju trött! Och fick andnöd, och alla andra tänkbara krämpor man får i början. Så jag slutade med det, att försöka jogga alltså.
Det tog 8 år innan min dåliga livsstil tvingade mig till en förändring.
Året var 1994 och jag väntade mitt andra barn. Min dåvarande barnmorska var uppmärksam på vilka signaler jag skickade ut och lät mig genomgå belastningsprov för socker.
Resultat: havandeskapsdiabetes - Som efter allt att döma skulle försvinna efter förlossningen, men icke då. Förhöjda fastevärden gång på gång sade att jag fått en livslång diagnos. Så vad göra? "Diet och motion om du inte vill insulinbehandlas resten av livet." Det var inget svårt val för min del.
Det inhandlades skor på rea - snygga Asics, mintgröna. Och där startade mitt liv som löpare.
Fortsättning följer....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar